Var till tandläkaren i går och lagade en tand som sprukit och en lagning som gått sönder. Men då jag har fruktansvärd tandläkarskräck (trots att jag har den bästa tandläkaren man kan ha) så är det en stor bedrift att ta sig dit, Jag får premedicinera ordentligt dvs ta lugnande dagarna innan samt dagen jag ska dit. Och ändå så brukar jag sluta andas och försvinna bort. Denna gången viste jag att de skulle bli en tuff gång efter som jag skulle laga två hål och hon hade sagt de skulle ta ca en timme. Så jag var berädd på många tårar o mycket panik. Men de gick verkligen jätte bra, Tandläkaren lyckades laga båda hålen (hon var väldigt tvecksam till om de skulle gå med tanke på att förra gången jag var där slutade jag andas väldigt mycket dvs mer än vanligt och då var de bara en tand) Men jag lyckades hålla mig närvarande och höll andningen jämn och fin nästan hela tiden.

 Måste säga att jag är lite stolt över mig själv. Men sedan var jag så klart helt slut kunde inte stå på benen de bara vek sig jag gick hem och sov i 5-6h var vaken 6h och somnade sedan om igen. I dag har jag bara tagit de lugnt efter som jag var så trött efter gårdagen. De är nog svårt för personer som inte lever med ptsd , ångest och kronisk smärta att förstå hur mycket kraft och energi en sådan insatts kan ta men för mig tar de ofta flera dagar att återhämta mig.

I dag har jag alltså besökt biblioteket  nått som för de flesta är något de kan göra helt utan att tänka mer eller mindre men vad som för mig är en stor insatts.

Efter som jag har social fobi dvs jag klarar inte av att vara på platser där det är mycket annat folk, detta beror bla på att jag behandlats väldigt illa av personer som bor i samma stad och rädslan för att träffa dem gör att jag inte klarar av att röra mig ute utan ledsagning. Förutom det så har jag svårt o hålla koncentrationen då jag blir  väldigt trött av alla intryck. 

När man har ångest och social fobi blir det lätt att man isolerar sig och låser in sig men de leder ju bara till ökad ångest och mer isolering så jag försöker i stället hitta metoder som gör att jag vågar utmana min ångest och försöka vidga mina områden jag klarar att röra mig i.

En strategi som jag har är att jag har med mig en ledsagare som finns med som stöd.

Jag har hörlurar på mig för att minsa ner ljud och solglasögon för att minska ner ljuset på detta sätt minskar jag ner intrycken och där med även minskar stressen dem skapar och som i sin tur triggar ångesten.

Besöker på biblioteket gick bra även om de var en väldigt förvirrad personal som fick göra om flera gånger innan hen lyckats hjälpa mig att kopiera de papper jag önskade få hjälp att kopiera.